Protokoll från bokklubbsträff 29 juni 2006
En mycket liten (Åsa och Maria S) , men inspirerad skara samlades till slut på Dao Beach restaurang vid Ängbybadet-vilket pangställe då det är ljusa sommarkvällar!! Vi träffades inte färrän vid halv tio på kvällen , men vi stannade desto längre i den underbara kvällen.
Boken vi hade läst till denna gång heter "Mandelkärnan" av Inger Alfvén. Båda två hade läst boken och tyckte om den - Åsa lite mer och Maria lite mindre. Vi kände dock båda att vi inte hade trängt in i den så speciellt mycket - mer konsumerat den i farten... Därför har vi i efterhand titta på lite rescensioner från läsare som var lite mer uppmärksamma när de läste - en ser ni här nedan. Kanske borde man läsa lite i den igen....
Rescenion ur DN /Marie Petersen, publicerad 10 mars 2006:
" Strax innanför tinningen Öden och äventyr i det undermedvetna.
I Inger Alfvéns nya roman berättar en forskare i neurobiologi om amygdalan, som också kallas mandelkärnan på grund av sin form. Den sitter innanför tinningloben och är en oansenlig liten cellklump som analyserar och lagrar emotioner. Skräck och smärta, förväntan och glädje; man kan säga att amygdalan "minns" allt vi känt och trots sin ringa storlek är en enorm referenscentral.
Säger neurobiologen och han får tala oemotsagd eftersom hans åhörare är en flicka som just ska fylla tretton. Som läsare kan man antingen imponeras av hjärnans mirakulösa manicker eller ställa sig skeptisk. Det må så vara att alla har detta fantastiska "arkiv" i skallen, men ingen äger ju tillträde dit in så begripa sig på sina känslor får man göra själv.
Man kan också förvånas över att en neurobiolog lägger ut texten i en roman av Inger Alfvén. Han förklarar världen och människan för dottern Laura på det enda sätt han kan; artbeskrivningar och observationer, skelett och genomskärningar. Hon skulle också behöva andra sorters upplysningar, till exempel varför hennes mamma påstått att pappan är Lauras morbror. Varför föräldrarna skildes åt så att Laura fick växa upp i moderns hemland Argentina. Hur Laura ådrog sig den benskada som är anledningen till att hon är i Sverige. Hon ska opereras.
En barndom med trauman och separationer, en relation som vinglar bland hemligheter och diffusa minnen. Det här är Alfvéns specialområde, och hon brukar använda ett visst slags konsekvenstänkande. Eller psykologiska förklaringsmodeller. Går det illa i barndomen går det inte bra sedan. Det är i barndomen svaren ligger.
De senaste åren har jag inte kommit överens med Inger Alfvéns brett upplagda historier. Det har varit så lätt att känna igen sig i både människor och miljöer och just denna igenkänning har gjort mig otålig. Jag vill inte känna igen mig. Jag vill ha något mer av litteraturen.
Och romanens inledning gör mig glad. Den är suveränt berättad av Laura i en inre monolog, en form Alfvén ofta använt, men sällan med sådan precision som här. Jag väntar spänt på en vidarekoppling mellan biologiska resonemang, det faktum att Laura blir läkare som vuxen och alla de obesvarade frågorna hon fortfarande bär på, som gör att hon står främmande inför sig själv.
"Mandelkärnan" börjar som en idéroman som handlar om vägen till självförståelse och förutsättningen för detta, att man kan tyda sig själv. Det behövs en tolkningsmodell och grovt sett ställs biologins emotionsarkiv i amygdalan mot den psykologiska region som kallas det undermedvetna. Men i stället för tillspetsat och fördjupat idéinnehåll väljer Alfvén den realistiska redogörelsen, och "Mandelkärnan" blir en vanlig utvecklingsroman om Lauras öden och äventyr. Kvar hänger en pockande fråga obesvarad: Hur mycket är möjligt att förklara hos människan?
Maria S och undertecknad ägnade däremot mycket tid åt att prata om allt möjligt annat som är väsentligt i livet och dricka lite gott sydafrikanskt(!) rödvin. Själv hade jag just avslutat en 2-timmars konsert och kände mig redan uppfylld av kultur. Maria S var uppfylld av att hon hunnit maila iväg alla jobb-mail INNAN vi träffades på Dao Beach och verkligen kunde njuta. Sammafattningsvis - en superbra kväll om än inte den mest bokfyllda träffen!! Segern låg i att vi lyckades få bokklubbsträffen att bli av innan sommarlovet....
Vi måste få upp deltagandet till nästa bokträff - 25 aug! Själv kan jag, men skulle gärna ta träffen veckan därpå istället, dvs den 30 aug.
Kom dessutom gärna med förslag på bra böcker att fundera på framåt.
Sommarkram
/åsa
torsdag 29 juni 2006
onsdag 19 april 2006
Liza Marklund, Lotta Snickare - Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra
Protokoll från bokklubbsträff 19 april 2006
Tillslut fick vi alltså till en träff efter ihärdigt planerande och manövrerande.... Vi var hela 5 personer som träffades på "Spisa hos Helena".Undertecknad kom lite sent men övriga hade hunnit med att både äta och diskutera boken "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". ... och inte minst hunnit beundra den dagbok/protokollbok som Kristina Elfström har köpt in .Där ska alla protokoll klistras in för framtiden och även annan information som vi vill bevara (analys schemat är ju självskrivet)
Boken ja, Det är ju en mycket tydlig och lättläst uppmaning till oss kvinnor att ta av oss skygglapparna och inse hur läget faktiskt är på jämställdhetsfronten... vi uppleved den många inledningsvis som lite väl tydlig , men insåg sedan att det måste den vara, för så illa är det på vissa områden.....
Boken är skriven med många illustrerande exempel från författarnas egna erfarenheter och argumentationen stärkt med refernser till både statstik och undersökningar . Detta börjar ju som sagt mycket tidigt i livet- i princip från första skriket/smekningen från föräldrarna blir vi behandlade olika beroende på kön..
Uppmaningen är lika mycket ställd till kvinnor som till män - det är inte bara det ena könet som behöver skärpa till sig utan bägge... Vårt dagliga beteende är fyllt av situationer där vi behandlar flickr /pojkar , män och kvinnor med "förutfattade" meningar...
Eftersom denna förändring mot mer jämlikhet/jämställdhet inte kommer snabbt så ger oss boken också lite handfasta "minröjare" att använda i vårt dagliga livsminfält för att inte tappa allt för mycket lemmar på vägen...
Vi kom väl fram till att vi tror att situationen är bättre nu förtiden i lite yngre generationer än vår (eller sa vi det??)
Åsas extra bonuskommentar: vi alla uppfostrade på 70-talet då det ansågs (i skolan åtminstone) att vi hade uppnått i princip jämlikhet så det tog ju ett tag inna vi insåg att det var en bra bit kvar...detta såg vi väl först när barnen kom och utmanade vårt fria liv... Det vore mycket intressant om några av oss lyckades få våra respektive att läsa denna bok för att få "män i vår generations" respons på detta - ser dom det som vi? Intressant uppföljningsfråga!!
Säg till om jag glömt någon poäng!
/åsa
Planering framåt
Bifogar en sammanställning av bokval för det närmaste halvåret . Det var fantastiskt intressanta förslag som kom fram , de flesta med Asiatiskt tema så vi lyfter fram detta som tema för resten av året . Jag läser gärna alla böckerna och mitt förslag är att vi startar med Mandelkärnan inför vårens sista träffen, dvs 21 juni och därefter kör Asiatiskt. The Rice Mother kan vara en valfri bok.
Enligt tradition brukar vi läsa 2 böcker under sommaren, se nedan.
Tillslut fick vi alltså till en träff efter ihärdigt planerande och manövrerande.... Vi var hela 5 personer som träffades på "Spisa hos Helena".Undertecknad kom lite sent men övriga hade hunnit med att både äta och diskutera boken "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". ... och inte minst hunnit beundra den dagbok/protokollbok som Kristina Elfström har köpt in .Där ska alla protokoll klistras in för framtiden och även annan information som vi vill bevara (analys schemat är ju självskrivet)
Boken ja, Det är ju en mycket tydlig och lättläst uppmaning till oss kvinnor att ta av oss skygglapparna och inse hur läget faktiskt är på jämställdhetsfronten... vi uppleved den många inledningsvis som lite väl tydlig , men insåg sedan att det måste den vara, för så illa är det på vissa områden.....
Boken är skriven med många illustrerande exempel från författarnas egna erfarenheter och argumentationen stärkt med refernser till både statstik och undersökningar . Detta börjar ju som sagt mycket tidigt i livet- i princip från första skriket/smekningen från föräldrarna blir vi behandlade olika beroende på kön..
Uppmaningen är lika mycket ställd till kvinnor som till män - det är inte bara det ena könet som behöver skärpa till sig utan bägge... Vårt dagliga beteende är fyllt av situationer där vi behandlar flickr /pojkar , män och kvinnor med "förutfattade" meningar...
Eftersom denna förändring mot mer jämlikhet/jämställdhet inte kommer snabbt så ger oss boken också lite handfasta "minröjare" att använda i vårt dagliga livsminfält för att inte tappa allt för mycket lemmar på vägen...
Vi kom väl fram till att vi tror att situationen är bättre nu förtiden i lite yngre generationer än vår (eller sa vi det??)
Åsas extra bonuskommentar: vi alla uppfostrade på 70-talet då det ansågs (i skolan åtminstone) att vi hade uppnått i princip jämlikhet så det tog ju ett tag inna vi insåg att det var en bra bit kvar...detta såg vi väl först när barnen kom och utmanade vårt fria liv... Det vore mycket intressant om några av oss lyckades få våra respektive att läsa denna bok för att få "män i vår generations" respons på detta - ser dom det som vi? Intressant uppföljningsfråga!!
Säg till om jag glömt någon poäng!
/åsa
Planering framåt
Bifogar en sammanställning av bokval för det närmaste halvåret . Det var fantastiskt intressanta förslag som kom fram , de flesta med Asiatiskt tema så vi lyfter fram detta som tema för resten av året . Jag läser gärna alla böckerna och mitt förslag är att vi startar med Mandelkärnan inför vårens sista träffen, dvs 21 juni och därefter kör Asiatiskt. The Rice Mother kan vara en valfri bok.
Enligt tradition brukar vi läsa 2 böcker under sommaren, se nedan.
- 21 juni: Mandelkärnan, Inger Alvén
- 09 augusti: De små tingens Gud, Arundhati Roy
- 23 augusti: En Geisas memoarer, Arthur Golden
- 11 oktober: Mei wenti! Inga problem!, Catarina Lilliehöök
- Valfritt: The Rice Mother, Rani Manicka
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)