Den 24 mars sågs vi, alla på plats, på Lydmar för att diskutera Björn Ranelid. Tanken var att läsa "Mitt namn ska var Stig Dagerman" men det visade sig att Ranelids böcker är inte lätta att få tag på! Därför hade vi på resans gång bestämt att alla fick läsa valfri Ranelid-bok och sen diskuterade vi Ranelid som författare istället.
Cissi och Gunilla hade läst "Kniven i hjärtat". Ingen av dem hade hunnit läsa klart boken än men den handlar om en livstidsdömd, respektive hans son Kaspar, som reflekterar över livet. Även om personen gjort ett förfärligt brott så verkar han vara en väldigt god och kärleksfull person. Vi får inte veta vilka han mördat eller varför han gjort det. De tyckte boken var bra och ville veta slutet. De ansåg att Ranelids språk var fantastiskt.
Sofia hade läst "David Puma & Drottning Silvia". De handlar om ett brev från David till Drottnings Silvia som handlar om hans liv. Boken är rolig, sorglig samt visar kärleken mellan mor & son. Även Sofia tyckte att det var ett fantastisk vackert språk och rekommenderade fler att läsa boken.
Åsa har läst "Hjärtat som vapen". Det är en levnadsbeskrivelse om en kvinna som föds som 2:a generationens invandrare i USA. Det är en intressant berättelse om denna goda människa som väljer kärleken i hennes olika val i livet. Åsa tycker boken är bra och rekommenderar den, även i denna bok är språket färgstarkt och vackert.
Pia har läst "Mitt namn ska vara Stig Dagerman". Det är en bok om Stig D's liv skriven som om Stig D själv berättade den från barndomen hos farföräldrarna på Norrgärdet, ungdomsåren i Stockholm, hans genombrott som författare, hans äktenskap där han är, nästan, konstant är otrogen samt hans ångest och slutligen självmordet. Även denna bok har ett vackert språk ibland så invecklat att man måste läsa om för att förstå innebörden. Pia blev nyfiken på att läsa ngn av Stig Dagermans böcker och hon rekommenderar boken till de andra.
Kristina har läst "Jag skänder dig mina vackraste ord". Det är citat från böcker eller presentationer som Ranelid har hållit. Kristina gav oss några citat och vi kunde alla konstatera att Rabelid har ordets gåva! Detta är en bok som man tar fram då och då, när man vill läsa ett favoritcitat eller leta ett nytt.
Sammanlagt tycker vi att Ranelid har ett underbart språk och att det är konstigt att det är så svårt att hitta hans böcker till försäljning eftersom han är en bra författare.
Nästa gång vi ses ska vi läsa en Ranelid till: "Synden" från 1994, som han fick Augustpriset för.
