tisdag 3 april 2012

Tranan


Tranan
Charmiga, kvarterskrogen Tranan gillar vi! Röda dukar och mysig, genuin kvalitet. Trots att det var högljutt och vi hade lite svårt att höra varandra så tyckte vi att bokfantaster som vi hör hemma på Tranan bland andra kulturälskare.

Mat: 5  - Kristina och Pia åt raggmunk och jag åt (håll i hatten: ) lever
Service: 5  - Sevitriserna (säger man så nu för tiden??) fanns där förekommande hela tiden och förverkligade våra endast halvfärdiga tankar om mat och dryck..
Snajdighet: 2  - Det är en krog för kulturelit – inte för backslick..
Stekighet: Tja.. 3 Vi skymtade Lars Noren med Lil Terzelius utanför – de var säkert på väg till Tranan man fick vända eftersom de inte bokat bord.
Totalt: 15 

Niceville av Kathryn Stocket


Åh! Våren är här!! Och jag har äntligen skrivit mitt blogginlägg med recension av Niceville och restaurang Tranan. Jag har väntat skriva tills jag läst ut boken – det är inte det att jag inte tycker den är bra som är anledningen till att det dröjt så oerhört.. Annat bara: jobb… t ex. men nu så!

Nästa bok är Tjänstekvinnans son av August Strindberg. Kristina fixar bord åt oss den 14 juni!

Niceville, Kathryn Stocket

Niceville handlar om en ung kvinna, Skeeter, på 60-talet, nybakad journalist från universitet, som återvänder till sina föräldrar i hemstaden Jackson, Misissippi.

Första chocken hon slås av väl hemma är att familjens älskade hembiträde har lämnat dem. Andra chocken är livet i Jackson som hon plötsligt ser med nya ögon: inskränkt, fördomsfullt och förljuget socitetsliv där alla har sina roller och där de svarta hembiträdena arbetar på slavliknande villkor hos familjerna.

Hon får idén att skriva en bok om det trångsynta överklasslivet i Jackson – och göra det ur de förtryckta svarta hembiträdenas perspektiv . Hon tar kontakt med två svarta kvinnor som med livet som insats beskriver sitt liv och erfarenheterna som hembiträde: hur de uppfostrar de vita familjernas barn, håller hushållen i toppskick och fruarna nöjda. Bokprojektet leder även till att hon får inblick i hennes eget hembiträdes livsöde. Boken publiceras och vänder upp och ned på lilla Jackson och leder till stora förändringar för såväl Skeeter själv som för de två svarta kvinnorna.

Vi tyckte att boken känns amerikansk, som upplagd för en film (vilket den ju också har blivit). Vi tyckte också att den skildrar en dramatisk tid i USA då Martin Luther King kämpade för de svartas rättigheter och mördades. Trots att det är längesen och värdlen förändrats till ett mer tolerant värld, så tänkte vi genast på den hemska historien med den svarte obeväpndae 17-årige killen Tayvor Martin som sköts till döds, oprovocerat, i mars i Florida, troligen av rasistiska skäl. Vi associerade även till den nu filmatiserade boken Simmon och Ekarna.

Boken är lättläst, vi reagerade lite på språket. Översättaren har ambitionen att översätta de svartas dialekt till svenska – det är inte trovärdigt och reser mer frågor än skapar klarhet. V rekommenderar den – men tycker inte att den tillhör de bättre böckerna vi läst.

Själv tyckte jag att boken fick ytterligare en dimension när jag läste författarens tack – där man förstår att boken mer eller mindre handlar om henne själv.


/Cecilia