Gökens rop/The cuckoos’s calling av Robert Galbraith

Gökens rop The cuckoo’s calling) av Robert Gaibraith

Bakom pseudonymen Robert Gaibraith står ingen mindre än J K Rowling. 

Boken handlar om en privatdeckare Cormoran Strike, som  har det minst sagt tufft med sin verksamhet, inga nya uppdrag inom synhåll. Av ett misstag får han en ny segregerade/assistent, Robin, från ett bemanningsföretag. Samma dag får han också ett nytt uppdrag av en adoptivbror till en stjärnmodell som nu är död i en olycka - hon föll från balkongen. Brodern tror att det kan vara ett mord, fast polisutredningen visade på en olycka.

Det blir en spännande intrig i dagens London, och det visar sig att Robin är en mycket behjälplig assistent till Cormoran. 

Det är en spännande bok, och lättläst, vilket gör det till en riktig bladvändare. 

 Vi tycker den är bra, men inte så intellektuellt stimulerande. Men vi rekommenderar den, framför allt för Cormorans personlighet.

Denna träff skedde på SvD’s Bokens Dag. Det var Cecilia, Sofia och Pia som sågs. Vi hade en icke-kulinarisk matupplevelse på Vapiano (så det skriver jag inget om....)

Däremot fick vi höra intressanta samtal med Marie-Louise Ekman och Sara Danius m fl. vi fick även höra se Linnea Axelsson få SvD litteraturpris (tillika Augustprisvinnare 2018) för sitt prosaverk ”Aednan” Vi vet dock inte om vi ska skylla på humöret från Vapiano-middagen eller att vi inte hade kommit i rätt mood, men alla tre höll på att somna när hon läste ur sitt verk. Så vår rekommendation är att skippa Augustprisvinnaren i år (!) Det blir ju ändå ett konstigt år utan någon Nobelprisvinnare....

Nästa träff är den 16/1 hos Kristinas Lounge på Strandvägen kl 18. Tills dess ska vi läsa ”Berättelse om ett äktenskap” av Geir Gulliksen samt en valfri bok av de som var nominerade till Augustpriset 2018.

1793, av Niklas Dag och Natt

Vi träffades alla, utom Kristina som vi såklart saknade. Men hon behövdes i Smålandsskogarna.

Vi recenserade 1793 Skriven av Niklas Dag och Natt .

Alla gillade boken och tyckte att den var väldigt fängslande. Spännande att läsa om hur Stockholm var på den tiden;  rått, ruggit och läbbigt. Något som författaren inte drogs för att skildra ingående. 

Boken består av 4 olika delar som alla flätas samman till att berätta vad som hände med liket som hittades i sjön/träsket Fatburen på Södermalm. Cecil Vinge, en 1793 års Beck, listar ut detta med Mickael Cardell (Perbrandt=?). Ett omaka par som tar sig an att ta reda på sanningen vad som hänt liket och tar oss igenom ett, inte allt för trevligt, 1700 tal under den gustavianska tiden som ofta framställs som  mer idyllisk.

Del 3  - om fickan Ann Stina fängslade oss alla, hur de hade det i spinnrocksfabriken och hur hon lyckades fly.  

1793 är Bellman noir, en beckmörk sentida ättling till Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist och ett knytnävsslag mot den idylliserade bilden av svenskt 1700-tal.

Det var en fin kväll i Stockholm och vi blev även lite nostalgiska och läste upp vad vår ständige sekreterare (Åsa) skrev  på våra träffar 2002, väldigt målande och underhållande Vi slog fast att ett jubileum borde snart var på sin plats, vi spånade om Bath och Jane Austins vagga eller det var nog mest Sofia och Åsa som svävade ut. Vi tyckte kanske var på plats att fira myndighetsdagen 18 år…eftersom vi tror att den startade 2001 på hösten.

Nästa bok :  Gökens Rop av Robert Galbraith
Gökens rop är en kriminalroman från 2013 skriven under pseudonymen Robert Galbraith av den brittiska författaren J. K. Rowling. Bokens stil har liknats vid P.D. James och Ruth Rendell

Pia ordnar nästa träff hemma hos henne på Kaplansbacken 5, den 2 oktober.

Rawbata

• Snajdighet: 4
  Fin kväll på Rörstrandsgatan med massa fina människor som passerade, unga i karriären  som bor i Birkastan
• Stekare: 1
  Pia såg någon som jag ej kommer ihåg vem det var😊
• Service: 5
  en väldigt tillmötesgående servitör, som dock fick typ ryggskott 0 självservering utomhus
• Mat: 5
  vi slog till på en 5, vi beställde rätter att dela på och vi tyckte alla var bra fast vi hade olika favoriter, Japansk inspirerande  
• Doggybag: 0 ej aktuellt bar skrapat

Totalt: 20 starka poäng

Fotografiska, uteserveringen

Restaurant: Fotografiska med utställning av Linda och Mary McCartney.

Snajdighet: 4 utsikt över Stockholms inlopp
Stekare: 1 Pia såg dock Sissela Kyhle på vägen
Service: 0 självservering utomhus
Mat: 3 Pizza och bulle
Doggybag: 0

Totalt: 8 poäng

Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt Brattström

Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt Brattström

Århundradets mest självcentrerade ”äckel” beskrivs i Ebbas bok. Även om det inte har offentliggjorts att boken handlar om Ebbas och Horace relation är vi övertygade om att det handlar om dem och deras relation. 

Vi ställde oss frågan: varför stannar man i en sådan destruktiv relation. Kan det vara så att i de goda stunderna man speglar sig och växer i varandras närhet-”vi” är starkare än ”jaget” i de goda stunderna. 

Boken var skriven som en diktroman. Vi gillade bokens disposition med citaten ”han sa” och ”hon sa”. 

Särskilt det sista citatet fångade vårt intresse då han sa:
-Jag känner er kvinnor, ni är alla mimosor*

* Mimosa= en sensitiv växt som reagerar på beröring. 

Eftersom detta är en man som ”känner oss kvinnor” tänkte vi att vi ska försöka lära känna mannen bakom Akademins förfall och beslutade att, som nästa bok, läsa Horace Engdahls ”Den sista grisen”!!🤮

Nästa bok: ”Den sista grisen”, Horace Engdahl och ”1793”, Niklas Natt och Dag

Datum: 15 augusti 2018
Ansvarar: Sofia 

Vid tangentbordet: Kristina

Kristinas VIP-lounge

Det var full uppslutning bland Snajdarna denna gång! Kul att ses allihop!

Mat: Gott – 3 (men vi saknade det utlovade kaffet o godbiten)
Service: 4 (framdukat och på plats när vi kom)Stekare:  0 (däremot några brandmän)

Egentligen skulle Pia fixa ställe, men Kristinas nya arbetsgivare har kontor på Strandvägen och där finns en VIP-lounge som vi njöt av med räksallad och vitt vin.

Det blev spännande värre när brandlarmet plötsligt gick. Efter en tur i hissen (!) upp i huset tog vi trapporna ned ut på gatan, med våra fyllda vinglas i händerna. Sista stunden på vår bokträff avnjöt vi vid kafébordet utanför löongen i kvällsolen.

Snajdighet: 4. Adressen är ju oslagbar och vi hade loungen för oss själva. Utsikten var magnifik med Nybroviken och Stockholms ”Vackra folk” passerande förbi.

Totalt:  11

Tjänarinnans berättelse, av Margaret Atwood

Tjänarinnans berättelse, av Margaret Atwood

Boken vi läst är extra aktuell just nu, eftersom den går som TV-serie på SVT just (kanske Netflix också?). Cecilia och Pia var de enda som läst klart boken, några hade kommit halvvägs in i boken och nästan alla hade sett ett eller flera avsnitt av TV-serien.

Denna bok är återigen en dystopi, precis som boken vi läste förra gången (Never let it go, av Ishiguro)

Dagens bok kom ut 1985 och jag har läst att första TV-säsongen bygger på boken, och den 2:a säsongen är nyskriven av Atwood själv.

Berättelsen handlar om ett framtida (men inte så långt bort i tiden) USA, kallad Gilead, där miljöförstöringen har gjort större delen av befolkningen infertil, och de rödklädda tjänarinnorna är de få som fortfarande kan bli befruktade. Samhällsstrukturen är patriarkatiskt uppbyggd där kvinnorna ska tjäna mannen i form av färdigskurna roller som Hustrur, Martor, Tjänarinnor mm,

Offred är vår huvudperson och vi får följa med i hennes berättelse hur hennes dagliga liv är med olika rutiner, hennes tankar kring hennes gamla liv samt nuvarande liv. Atwoods berättarstil är inte helt lätt, och boken är ganska trög i början (vilket vi var flera som höll med om).

Vi diskuterade miljögifterna i vår omvärld och vi hade flera exempel på hur fertiliteten minskar bland vänner och kollegor. Det gjorde att vi även diskuterade att i framtiden behöver vi troligtvis ha kontroll över de fertila kvinnorna och männen för att vi som mänsklighet ska kunna reproducera oss….

Boken sluta med en epilog som har väldigt officiellt språk, men där får vi en viss framtidstro att trots allt.

Boken är riktigt hypad just nu, men vi var inte så imponerade av den. Det blir en ”Nja-rekommendation” av oss.

Nästa träff blir den 26 juni och till dess ska vi läsa Ebba Witt Brattströms ”Århundradets Kärlekskrig”.

Kristina fixar ställe, kan det bli Fotografiska månntro?

Bar Nombre, Odengatan 36

På Bar Nombre åt alla 3 samma två förrätter: en varm rätt som var baserad på blomkål och en kall rätt som var baserad på Lax. Helt ok men serverade i fel ordning

Betyg:

• Mat: 3
• Service: 3
• Stekare: 0 , Cecilia träffade Fabian s kompis Calle som var kocklärling där. Och sen trodde Cecilia att hon såg kändisar överallt😂
• Snajdighet: 3
• Totalt: 9

Never let it go, av Kazuo Ishiguro

Träff med tre av bokklubbens medlemmar; Cecilia, Maria och Sofia på Bar Nombre. 

Det var endast Cecilia som läst ut boken, guld medalj till henne 😊. Även Maria som läst 1/3 tyckte den var fascinerade och hon ville läsa vidare för att veta vad som händer. 

Hon gillade boken och den dystopiska skildringen Kathy (som är berättaren av de 3)  Ruth och Tommy. En märklig berättelse där de lever och drivs upp som donatorer och vårdare. Alla de tre är själv klonade varelser. De lever för att  kunna ge liv till de som står högre i rang för att få en donation. Tommy hade gjort 4? Vad kan det vara som man kan donera?  Detta diskuterades!

Cecilias analys var att de inte kunde känna behov av närhet och kärlek. Sex var något som bara gjordes för att man vet att det är bra för fysiken och därav blev en bättre organdonator. Cecilia och Maria gillade boken, lättläst och lätt att komma in i. Efter att ha lyssnat så kanske undertecknad även ger boken en andra chans.

Nästa träff 23 april, Maria ordnar!
Bok till nästa träff blir ytterligare en dystopi "tjänarinnans berättelse" Margrete Atwood. Cecilia har sett serien på TV,  Handmaid ´s Tale. Maria hade fått den rekommenderad och Sofia har hört talas om författaren genom en pod.

Vid pennan: Sofia

La Petite France, på Kungsholmen, John Ericssons gata 6

Det här är en liten bistro-liknande restaurang med eget bageri där det gräddas croissanter, pain au chocolat etc utöver härliga levain-bröd mm. Franska chansons kvittrar ur högtalarna. 

Man beställer vid en cafédisk av en tjej med fransk accent som gärna slänger iväg ett Bien sur! eller ett Merci och ett Au revoir. Och flera som kommer in är stammisar som pratar franska. Det är mysig inredning, tända ljus på alla bord, paris-motiv på väggarna och några inramade uppslag från dagstidningarna Le Matin och le Parisien.

Vi beställer varsin frukostmeny men blir besvikna för det är för sött och för vitt bröd. Söt granola på vaniljsockrig youghurt. Vita mini-baguetter med ost och skinka. Men gott kaffe. en liten kaka ingick i menyn på franskt manér – som om vi inte fått tillräckligt med socker (men trevligt ändå, just med tanke på det franska).

Snajdighet: Nej. Det är ruffigt men på ett positivt sätt
Mat: för sött – 3 (men ostmackan god var god trots att vi saknade fibrer)
Service: 4
Stekare:  0 (däremot många stammisar)

Totalt:  7

Glädje: konsten att finna lycka i en osäker tid, av Dalai lama och Desmond Tutu

Ingen av oss hade läst ut boken, Cecilia hade mest att berätta eftersom hade läst 25 (!) sidor. 

Vi diskuterade istället varför vi inte hade kunnat ta oss samman för att läsa boken trots tillräckligt med tid. Ingen hade orkat prioritera den… Egentligen är ju temat perfekt. Vem är inte intresserad att få veta hur man ska bli lycklig i en osäker tid? I den tid vi lever i? Men det inspirerade inte. 

Vi har kanske läst en del på temat redan? Vi rekommenderar författaren att göra en kortversion för sådana som oss. Vi mindes hur tungt vi tyckte det var att läsa ”Tänka snabbt och långsamt” som alla ändå hade påbörjat men inte lyckats ta oss igenom – alla utom Gunilla som hade hittat en kortversion som hon slukat och på ett strålande sätt kunde summera. Så kortversioner är något vi vill ha mer av!

Nästa möte: 8 mars och vi läser Never let me go av Kazuo Ishiguro. Sofia fixar ställe

Vid pennan: Cecilia