Bokfrukost 4 april, 2024
Närvarande: Cecilia, Helena och Mia
Frukost: Mellqvists kaffebar, Rörstrandsgatan 4
Böcker:
- 70-tal: Rapport från en skurhink, Maja Ekelöf
- Nobelpristagare: Jon Fosse
Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf
Boken är dagboksanteckningar, skrivna av en städerska, Maja Ekelöf själv. Hon är ensamstående mamma till fem barn och hon försörjer dem med sitt städjobb i Karlskoga. Hon beskriver sin vardag på arbetet som är slitsamt och arbetsamt, ett jobb som orsakar smärta i rygg och händer. Det är tidiga morgnar innan uppdragsgivarna kommer till kontoret eller efter att de gått hem, dvs sena kvällar. Hon beskriver också umgänget med andra kvinnor: man plockar bär, äpplen, svamp. Man bakar ”hastkaka” och dricker kaffe i skogen. Hennes stora intresse för politik skildras också: Mordet på president Kennedy, Maos Kina, svältande barn i Biafra, studentrevolten i Paris. Hon studerar dessutom nationalekonomi. Hon har helt enkelt ambitioner som hon aldrig får jobbmässig nytta av utan hon förblir vid sin skurhink. Det hon gör dock är att olovandes låna en skrivmaskin hos en av sina kunder, renskriver sin dagbok och skickar in manuset till Rabén och Sjögren som har utlyst en litterär tävling och hon vinner.
Cecilia: Ett tidsdokument och en skildring av en städerskas vardag som kanske annars inte hade kommit på pränt. Lättläst roliga gammaldags ord som ”marigt” ”hastkaka” och typiska namn som Stig, Gun, Jan etc. Heder åt Rabén och Sjögren som vågade publicera hennes dagbok! Rekommenderas!
Helena: Absolut läsvärd. Lite trögt i början då det inte hände så mycket mer än svampplockning och kafferep. Blev en bit in i dagboken indragen. Spännande att läsa. Bra språk. Det finns tydliga paralleller till nutiden, trots allt. T ex oron kring ungdomar och de allt högre kraven på kommande generation. Rekommenderas!
Mia: Just börjat läsa. Kommer att läsa klart! Mycket blåbär och kaffe just nu, dock!
Jon Fosse
Både Cecilia och Mia hade läst Det andra namnet, Septologi 1-2.
Skildrar två dygn i konstnären Asles liv i en liten ort i Norge. Ramberättelsen är att han stöter på sin svårt alkoholiserade, försupne namne i en snödriva, döende av köld. Han tar honom till sjukhuset där det är oklart om han kommer att överleva. Han inser att hans hund behöver tas om hand och han beger sig till vännens lägenhet, hämtar hunden, stöter på en kvinnan som tar hand om hunden över natten och därefter hämtar han den och samtidigt bjuds in att fira jul med henne och en annan vän.
Boken är en enda mening och den försupne vännen är egentligen han själv och samtidigt författaren själv, kan man tro. Det är en bok som bygger på oförfinade associationer och tankar kring ramberättelsen – fram och tillbaka i tiden – 480 sidor.
Mia: Helt fascinerad! Kommer läsa de två andra delarna i Septologin. Man kan bli avskräckt när man får veta att det är en enda mening och att format tankar och associationer mer eller mindre tydligt sammankopplade. Ville bara lyssna mer och mer. Jättebra! En litterär upplevelse!
Cecilia: Också fascinerad! På något sätt vilsamt att få hänga med i en annan människas sätt att tänka, resonera, minnas, associera med någon slags röd tråd till ramberättelsen. Härligt läsa en nobelpristagare som man uppskattar att läsa. Så bra och annorlunda litteratur!
Nästa tillfälle:
- 80-tal: Inger Alfvén – s/y glädjen
- Debutant: Lisa Ridzén - Tranorna flyger söderut
- 10 juni på Fotografiska. Helena förbereder
