Bengt Ohlsson - Hennes mjukaste röst
De som tidigare läst Bengts "Gregorius" hade stora förväntningar, men tyvärr hade denna bok inte alls samma klass. De som läst boken tyckte att den var flummig.
Vi diskuterade titeln och hur huvudpersonen Caren använder, vad hon upplever, sin mjukaste röst vid speciella tillfällen. Men hon upplevs inte alls mjuk, av oss läsare.
Övriga bi-personer i boken är: sonen Frank och väninnan Ritha (jag har inte läst boken så ursäkta min stavning på namnen).
Språket är i jagform och det är ett lätt språk. Det var en bra början men den blev spretig i mitten samt inget egentligt slut. Vad händer med barnen, t ex?
Summa summarum: detta är ingen bok vi rekommenderar!
C-H Wijkmark - stundande natten
Vilket ämne! Men det är ändå inte ledsamt och boken avdramatiserar döden. Boken skapade tankar om vårt eget slut, om sjukhem osv.
Vi var överens om att vi var imponerade att författaren kan skriva så inlevelsefullt om ämnet utan att ha upplevt det själv (och då är det ju försent!)
Huvudpersonen är Hasse och bi-personerna är rumskompisarna, de 2 sjuksystrarna, läkarna samt bokvagns-killen. Sen har vi ju förstås personerna som står i kö utanför varje dag, som Hasse ser genom fönstret.
Denna bok var värd sitt Augustpris, och vi rekommenderar den!
/Pia
PS jag köpte "Mig äger ingen" i fredags i Växjö på rea (boken kommer i Pocket snart, men jag vet inte riktigt när). Jag är helt betagen av den, och tycker den är jättebra - svår att lägga ifrån sig! DS
