Greta var sig inte riktigt sig lik, tyckte vi.
Gunilla hade bokat restaurangen med den självklara adressen
Blekingegatan 32. I bottenvåningen på samma adress där Greta Gustafsson växte
upp, ligger nämligen restaurangen Hosteria Tre Santi. Där diskuterade Cecilia, Sofia,
Pia och Kristina boken av Lena Einhorn samt kvinnan, ödet & myten; Greta
Garbo.
Vi tyckte om boken och kom även överens om att vi tycker om
Lena Einhorns sätt att skriva (detta är ju tredje boken vi läser av henne).
Hennes språk är lýsande i sin enkelhet med ändå väldigt medryckande. Man vill verkligen fortsätta läsa och se hur det går för Greta och för Gretas och Mimis relation.
Lena
Einhorn gör Greta väldigt levande och vi blev alla intresserade att veta mer om
henne. All vid bordet hade, mer eller mindre, letat ytterligare information om henne samt letat upp klipp på Youtube. Pia hade
även läst en annan roman ”Djefla älskade
unge” som också bygger på breven från Greta till Mimi. Den boken var inte alls
lika bra, varken språkmässigt eller som en fascinerande histora.
Vi diskuterade också om Greta var lesbisk eller bisexuell.
Vi är inte helt övertygade, isåfall röstar vi för bisexuell. Inget i
breven bevisar att de hade en sexuell relation, och bästisar kan ju var väldigt
ömsinta och älskvärda i sina ord till varandra.
Greta verkade ju inte trivas i USA/Hollywood, vi undrade
vad som gjorde henne så folkskygg och varför hon blev ensam. Som ung elev på
Dramaten verkade hon ju vara social, kostnärlig och modig, samtidigt som hon
verkade kuvad (av Stiller) och osäker i sin roll som skådespelare.
Vi skulle gärna se en eller flera filmer med Greta, men Cecilia
hade kollat upp utbudet på Netflix mm och det finns inga filmer med Greta att
se. Vi får nöja oss med Youtube.L
Lena Einhorn är en av våra favoritförfattare och vi
rekommenderar varmt boken!
Nästa träff blir redan tisdagen den 22 April, men vi har ju
Påskledigheten att läsa på J.
Vi diskuterade länge vilken bok vi skulle läsa. Vi hade ju mejl-ledes kommit
överens om en bok ”Kerstin Thorwall Bok Club”, men vi vill berstämde att vi väntar med den tills
den kommer ut på pocket (Sorry Gunilla). När vi därefter diskuterade vilken bok
vi skulle välja istället kom vi till sist överens om 2013 års Augustprisvinnare
- Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande”. Iofs är den också inbunden, men
beslutet är taget.
Pia är ansvarig för nästa möte, och Gunilla får då skriva
recensionen.
Vid pennan - Pia