La Girafe

 La Girafe. Fleminggatan 39

Vi har nyfikna på den här restaurangen som hade öppnat med höga kvarterskrogsambitioner a la francais ett par veckor innan vi besökte den.
Det är stilfullt högt i tak vilket kanske inte får oss att associera till kvarterskrog, men trädetaljer skapade en ombonad och välkomnande känsla. Likaså servicen. Och menyn som fick oss att känna oss lite som i Frankrike. 
Risotto, löksoppa, crepes och frikadeller dansade fram till oss. Jag själv och Kristina tog löksoppa vilket var en miss – inte för att den var dåligt tillredd utan snarare för att den egentligen var en förrätt och blir alltför lökig som huvudrätt. Det regnade ute och vi kände för en varm soppa. Båda ångrade sig. De andra rätterna var vi mycket nöjda med, inte minst det färglada och proffsiga upplägget. Och  alla rätter serverades samtidigt. Även det proffsigt.

• Service: 4

• Snajdighet: 4

• Mat: 4,5

• Stekighet:0

• Doggy bag. Behövdes inte. Vi åt upp allt!

Extra trevligt var att det far full uppslutning. Det är så trevligt att träffas irl – inte bara via teams i pandemitid.

Till nästa gång:
Luciafrukost som Åsa fixar den 14 december på Grand kl7.45. Åååå så trevligt!
Martin Hägglund: Vårt enda liv
Louise Glück: valfri dikt av 

1794, av Niklas natt och dag

 Vi har blandade känslor kring 1794, eller kring författarens hittills två böcker i den utlovade trilogin om Stockholm i slutet av 1700-talet. Det är fattigt, grymt och smutsigt. Människor lever på knappa resurser och upplever tillit till väldigt få. Författaren involverar ett mord i historieskrivningen som vi upplever så bestialiskt att vi är tveksamma kring att läsa på kvällen med risk för mardrömmar. Kroppar lemlästas lustfyllt av sjuka människor. Det är hemskt att läsa.

1794 är uppdelad i fyra delar. Personligen greps jag mycket av den första som handlar om Erik Tre Rosor, en ung man, uppvuxen på ett gods där han förälskar sig i en dotter till tjänstefolket. Fadern vill att han ska komma på andra tankar, skickar honom till ön Bartolemey där han träffar sin baneman. De var lärorikt att läsa och påminnas om att Sverige hade en koloni så långt borta på 1700-talet och tog reda på att det var ett byte med Frankrike som gav ön i utbyte mot att de fick bedriva handel i Göteborgs hamn. Vi fick insyn i den omfattande slavhandeln som bedrevs i och kring ön, där svarta från Afrika skeppades över till USA.Han kom till slut hem till Sverige för att gifta sig vilket slutade i en planlagd tragedi. Bruden mördas.

Brudens mamma tror inte på den förklaring hon får kring den tragiska händelsen och vi får möta den enarmadeMickel Cardell igen som utreder mordet med Cecil Winges lillebror Emil. Vi möter också Anna-Stina Knapp igen som går igenom en förlossning som beskrivs så engagerande att jag inte kunde släppa boken tills jag läst klart om den.

Att notera är också hur författaren leker med språket , som är gammeldags utan att det stör läsningen. Avancerat!

Vi vill rekommendera den. Det är spänning och stockholmshistoria på samma gång, men som sagt måste man vara beredd på att även möta obeskrivlig och sjuk sadism och grymhet.

Vid pennan: Cecilia 

Ciccio's

Stekare - 5
Michael Wolf med nya fru Lili Assefa dök ju upp och slog sig ner vid bordet bredvid oss!
Sofia noterade detta snabbt medans vissa andra i vår sällskap aldrig hann uppfatta detta scoop!)

Doggybag - 5 (cirkulerande pannor får väl räknas in här)

Mat - 4+

Service - 5
vi blev väl omhändertagna inkl hjärtan i överflöd!

Lokal - 3
pga mkt dålig aukustik

Totalt: 22+

/by Gunilla

 

Skamvrån, av Sofie Sarenbrant & Midsommarnattsdrömmar, av Bengt Ohlsson

Rekord möte. Hela 5 st anslöt! (men vi saknade Cecilia droppade ur pga spanska lektion).

Sofia had bokat Ciccio's på Nybrogatan, viket var hennes 3:e alternativ i busy Stockholm efter Lilla Ego (med tanke på ena boken vi läst) och DoMA (nyöppnat längre upp på gatan).

När så alla var på plats och beställt sin mat drog bokrecensionerna igång men att inledande notera att vi läst två snygga böcker under sommaren, båda prydda med sommarblommor.

1. Skamvrån, av Sofie Sarenbrant 

Det visade sig att vi alla drabbats av lite minnesförlust och vi fick därför gemensamt påminna oss om handlingen och vad den där omtalade cliffhangern egentligen var.

Följande reflektioner gavs (här har "Ständiga sekreteraren Pia" fritt ändrat i Gunillas text, då jag anser att hon missuppfattat "Cliffhangern") 

Snabbt att komma in den och cliffhangern var spännande.
Seg i början, men sen en bladvändare när man kom in i den
Vi gillade de parallella historierna (fast det blev lite för mycket gravbeskrivningar tyckte någon)
Huvudpersoner: kriminalinspektör Emma Sköld + Syster Josefin + systerdottern
Några var övertygade om att det finns en uppföljarbok

(kommenar från Pia igen - Sofie S har i år gett ut efterföljaren "Mytomanen", den 10:e boken om Kriminalinspektör Emma)

2.     Midsommarnattsdrömmar, av Bengt Ohlsson

Seeeeg bok! (gemensamt omdöme för de få av oss som tagit sig igenom boken)
Huvudperson = Tomas och vännerna (många huvudpersoner). Personen Ceclia hade ju varit trevlig att följa (inbjuden gäst som aldrig kom) 

Enda höjdpunkten, de firar midsommar i en stuga på Singö. Vi underar varför Bengt överhuvudtaget skrev boken! Ta bort 150 sidor (helt onödiga). Bengt Ohlsson får hålla sig till sina kolumner i DN!

Under kvällen kommer någon på att Cecilia (bokklubbens Cecila, icke närvarande) av outgrundlig anledning verkar ha gillat boken. Det är iaf vad hon skrivit på chatten som snabbt tas fram som påminnelse.  

Alla rekommenderar Sofies bok men däremot får Bengans inte en enda rekommendation ....

Nästa bok: 1794 av Niklas Natt och Dag

Nästa träff: Måndag 12 oktober 18:30

Nästa arrangör: Cecilia

Vid pennnan: Gunilla

Arv och miljö, av Vigdis Hjort & Det första chiffret, av Denise Rudberg

 Det blev Åsa, Cecilia och Sofia som sågs på J. Kristina blev fast i styrelsejobb, Pia fast i köp av sommarhus på Singö. Gunilla besteg säkert något berg någonstans och kunde inte delta.  Lite blåsig kväll och ändå sommarkväll i juni så vi stålsatte oss ute.

Böckerna som diskuterades var två Arv och miljö av Vigdis Hjort och Det första chiffret av Denise Rudberg. Vad jag kan minnas var det Denise som skulle läsas men en viss  tveksamhet till denna typ av litteratur varför Arv och Miljö spelandes in från sidan (tror från Cecilia).

 

Arv och miljö

Åsa och Cecilia hade läste denna och även Pia som hälsade att hon tyckte att den var bra i bilen på väg från Singö .

Arv och miljö är en roman från 2016, Den handlar om en kvinnlig tidningsredaktör som utsattes för sexuella övergrepp som barn. När hennes far dör uppstår en arvstvist och historien börjar rullas upp. En uppgörelse med en högborgerlig familj, vars utsida, anseendet, ägandet, rikedomssymbolerna, livsstilen är viktigare än allt annat.

Pappan skriver testamente till 2 kullar barn. Näst äldsta dottern är jaget, man förstår tidigt i boken att ngt har hänt henne och det övergrepp av pappan.

Allt handlar om upprättelse , hon blir förfördelad i testamentet .

Den är bra rakt igenom och man levde in sig i hennes smärta . Ett annorlunda sätt att skriva kommenterades  eftersom det skrivs om samma sak flera gånger att det går om igen och igen.

Trots de starka känslorna är Arv och miljö en roman och ingen självbiografisk anklagelseakt, hävdade Vigdis Hjorth bestämt i den debatt om verklighetslitteratur som följde utgivningen i Norge 2016.

Den enda som påstod något annat var faktiskt hennes egen syster, juristen (!) Helga Hjorth som blev så upprörd när hon läste romanen att hon skrev en egen ”motbok”, Fri vilje (Kagge, 2017) där hon försvarar familjens och sin egen hållning och agerande. 

 

 

Det första chiffret

Åsa och Sofia gillade boken med kvinnoöden i Stockholmsmiljö. Utspelar sig under andra världskriget och handlar om 3 kvinnor, Elisabeth, Iris och Signe som får jobb för att hjälpa till att skydda Sverige mot nazityskland genom att knäcka tyskarnas kod. Enkel, lättläst och förutsägbar och underhållande (Sofia och Åsa). Vi hade en diskussion om en skönlitteraturen och att just utifrån att den är enkel förutsägbar jämställs med dålig? Tex skildringarna av Stockholm under denna tid liknar vilken annan ”finförfattare” som helst, men är beskriven med ett mer romantiskt uttryck, och är det då att likställas som dålig?

 

Maten har jag inte antecknat något om så tror inte det var en jätteupplevelse😊 utan hit åker  man för att sitta vid vattnet och se båtarna. 

 

Sommarböcker valdes Skamvrån Sofi Sarenbrant och Bengt Ohlssons nya roman Midsommarnattsdrömmar, ej pocket men en fint blomomslag så fina att ha i hyllan. Plus att den bl a utspelar sig i Roslagen , Pias nya tillhåll!

Vid pennan

Sofia

Klubben, av Matilda Gustavsson

Boken är upplagd som ett långt reportage och den är skriven av journalisten som avslöjade ”Kulturprofilen” Jean Claude Arnaults sexövergrepp i samband med kulturscenen Forums arrangemang. Avslöjandet var en del av det svenska meetoo-uppropet och ledde till näst in till revolution inom den Svenska Akademin eftersom Jean-Claude Arnault var djupt involverad i deras arbete och hans fru en av akademiledamöterna.

Matilda Gustavssons drivkraft var att hitta en svensk motsvarighet till USA:s Harvey Weinstien. Hon var övertygad om att det fanns en sådan. Hon beskriver i boken hur hon fick tips om Arnault, började undersöka sanningshalten och via intervjuer med drabbade kvinnor rullade den ena efter den andra hemska vittnesbörden upp om en person inom den svenska kultureliten som utnyttjade sin makt att öppna portar för unga kvinnor med kulturell talang och ambition. Till slut hade författaren tillräckligt många vittnesmål för att publicera ett reportage i Dagens nyheter.
Hon beskriver, förutom förarbetet, även mottagandet och Sara Danius agerande och hur hon sparkades från Svenska akademin så hon beslutade att tillsätta en oberoende utredning för att få klarhet i vad som egentligen skett.

Vi pratade en hel del om Katarina Frostensson, Arnaults fru tillika akademiledamot. Hur kunde hon låta hans övergrepp fortgå. Hon såg med egna ögon hans ofredanden. Vi vill läsa hennes bok K men inte betala för den.

Det är en viktig bok som vi vill att så många som möjligt ska läsa och inte glömma bort.

En av de böcker som berört oss allra mest.

Kommentar från Pia: jag läste K av Katarina Frostensson. den är mycket välskriven och hon kan verkligen hantera språket. så en eloge för detta till henne.
MEN, boken är ett enda stort försvarstal av (säger jag) förblindad person som inte kan ta till sig någon form av kritik. Hon höver sin make Arnault till skyarna och han ju inte några brister eller han är absolut inte typen som skulle lägga sin hand på någon med våld, han har det helt enkelt inte i sig. "Han är inte den typen av människa, djur eller varelse".

Och vår egen idol Sara Danius har hon inte mycket för, såklart.

Nästa bok blir Testamente av Nina Wäha. Vi ses den 4 maj, och Åsa fixar var.

Vid pennan: Cecilia

Restaurang Hantverket

Vi träffades på Restaurang Hantverket och hade läst Klubben av Matilda Gustavsson

Vi var tre, Cecilia, Gunilla och Åsa, som trots corona-smittan vågade ses på restaurang. Vi hade dock frågat dem först om de tog hänsyn till smittrisken att vistas på restaurang. Och det hade de: glesat ut borden, putsade handtag med sprit, placerat ut handspritflaskor såg till att alla gäster fick ny diskade vattenflaskor.

Vi vågade oss dit och summa summarum: Vilken fantastisk mat och vilken läsvärd bok!

Det var Cecilias tur att välja mötesplats och inspirerad av DN:s event Gulddraken, testade hon om det fanns plats på några av årets vinnare men det var omöjligt. Så det fick bli Hantverket som vann 2019 i mellanprisklasskategorin. Och vi var SÅ nöjda. Njöt av varje tugga.

Servicen höll sig på coronasäkert avstånd och var mer diskreta än vad vi är vana vid. Vi valde varsina två smårätter som var alldeles lagom mycket. Cecilia valde två vanliga rätter. Åsa och Gunilla en vanlig rätt och en dessert.

Vi började allihop med kalventrecote med potatiskaka.
Entrecoten smalt i munnen med en ljuvlig rödvinssås och serverades med en fantastiskt god potatiskaka som servitören långsamt och försiktigt puttade ned på köttbiten från en tårtspade. Det var en ljuvligt smakrik, krämig ja… alldeles fantastisk rätt.

Cecilia fortsatte med en laxsmörgås. Det var mer ett knäckebröd med en vacker laxromskrans på som låg som ett lock på en mortel. Man slog hål på knäckebrödet och under det låg en ljuvlig kräm med Västerbottenost, gravad lax och crème fraiche. Så kul rätt och så välsmakande.

Åsa och Gunilla fortsatte med en glace au four – en gammal klassiker som var så vackert anrättad. Men skribenten hade så fullt upp med sin lax att hon glömde fråga hur Åsas och Gunillas dessert smakade… men det var mycket gott. Tror dock de ångrade att de inte tog min laxmacka!

Mat: 5++
Service: 5++ (den var diskret=coronaanpassad)
Snajdighet: 5
Stekighet: 5 Vi såg inga stekare men är säkra på att de har koll på hantverket:)

20 av 20 poäng!!
Toppnotering!

Olga Tokarczuk - Löparna & Styr din plog över de dödas ben

Vi var tre som kunde träffas på det utsatta datumet, Cecilia, Gunilla & Pia, alltså 50% av Snajdarnas fina bokklubb. Till denna träff skulle vi ha läst Nobelprisvinnaren från 2018 (som utdelades 2019) - Olga Tokarczuk.
Vi hade tidigare bestämt att 2019 års vinnare (Peter Handke) var inget vi ville läsa. 

Ingen av oss tre hade dock läst klart våra böcker, men detta är vårt utfall av böckerna:

• Löparna
  Cecilia hade valt denna bok, eller rättare sagt fått denna bok i julklapp. Det är en roman, men C tyckte mer att det var små enskilda historier. C såg inte sambandet mellan historierna förutom att det handlade om människor på väg. 
• Styr din plog över de dödas ben
  Gunilla & Pia hade läst halvklart denna bok. Den handlar om en äldre kvinna, fru Janina Duszejkos, som bor i en ödslig by på polska landsbygden. En granne hittas död, och efter en tid blir yyterligare en person i byn mördad. Janina har en egen teori om orsaken till dödsfallen (som blir några till under läsningen). Hennes teori grundar sig på astrologi och "djurens hämnd". Boken började bra, men blev väldigt tråkig efter ett tag. Pia blev bl a uttråkad av de långa inslagen om astrologin, som hon skummade raskt förbi.
  Då jag  (Pia)  hade i uppdrag att skriva denna recension så tvingade jag mig igenom boken till slutet. Jag fick mina misstankar om vem mördaren kunde vara andra delen av boken, och boken blir intressant att läsa på slutet igen. 

Sammanfattning av Olgas böcker som vi läst är att det är ett lätt språk, men att vi tappar intresset av båda böckerna snabbt. Vad det beror på vill vi inte spekulera, men vi kanske inte är tillräckligt intellektuella....

Nästa bok att läsa blir "Klubben" av Matilda Gustavsson. Efter att hon 2017 publicerade en artikel i DN om sexövergrepp och hot i klubben Forum, har hon nu skrivit en bok om samma historia. Boken finns endast i inbunden utgåva än (samt som e-bok att köpa), men ibland måste vi helt enkelt vara med när det händer!  

Cecilia är ansvarig för nästa träff, som blir den 23/3 på restaurang Hantverket. 

Vid pennan - Pia

Restaurang Isaan

Vi såg med förväntan fram vad nya Isaan på Berns kunde leverera,  fast Cecilia hade ju varit där tidigare och kunde rekommendera några rätter. 

Isaan har konceptet, som många andra restauranger, att man beställer in smårätter och delar tillsammans. 

Vi tog in buljong (som Cecilia o Pia drack upp, medans Gunilla var mer skeptisk till lukt och smak), Isaan Laab av vedeldade rödbetor (alla åt med god aptit), Laap hed, svamp, Chiang Mai (också mycket gott!) samt Handdragna äggnudlar, Bangkok XO, grillat syrat fläsk ”Naem” (gott, men lite väl starkt kryddat tyckte G & C. "Det svider på läpparna" uttalades av någon).

Vi beställde inte mer, då vi tyckte att priset kändes högt och för att G skulle vidare för att passa möte. Men priset blev endast 300 kr per man, så jag vet inte riktigt hur vi räknade.

Gott var det, ialla fall!

Snajdigt: 5 
Service: 3 (vi hade tre olika servitörer - 1 tjej och 2 killar som kom med rätterna. Killarna var trevliga, men tjejen drar tyvärr ned betyget)

Stekare: 0 (det kändes väldigt ödsligt denna måndagskväll, eller var vi för tidiga?)

Mat: 5 

Totalt: 13

Folkparken

Folkparken måndag 13 januari 2020

Folkparken var inte någon storslagen succe:  

Mat 3

Service 3

Snajdighet 4

Stekare 0 (i efterhand påminner Cecilia att vi misat en stekare, ups)

DoggyBag 0

Totalt 10

Regnmannen, av Jonas Karlsson & Husmoderns död och andra texter, av Sara Danius

Över förväntan anslöt 5/6 Snajdare! 

Läsandet var dock något under förväntan, kanske numera enligt förväntan. Av 2 böcker hade vi i snitt klarat 1, dvs 50% attainment.

Ointressant

Regnmannen av Jonas Karlsson, rekommenderad enligt utnämnande på SvD Bokens Dag

• Summering av boken: En man, änkeman, har jobbat på teatern hela livet. Han får sparket. Hans förre chef skriver en bok om teatern, där tyvärr mannen inte får något utrymme. Mannen lever nu i sin trädgård och upptäcker att han har en magisk kran i sin trädgård, som han kan styra regnet med. Med denna gåva utför han godhet såväl som ondhet. Han får mao den makt och uppmärksamhet han tidigare saknat. Tyvärr går kranen sönder efter det att han ofentligjort sin makt över vädret. 
• Bokens budskap: Gör inget för egen vinning! Man ska ine förhäva sig, dår går allt åt h-e!
• Sofia kan via sin chef berätta att författaren är mycket sympatisk.
• Snajdarnas summering: Ointressant ... Varför var den ens inkluderad i Svd bokens dag?

Vår Hero

Husmoderns död och andra texter av Sara Danius, vår favoritperson bortgång i slutet på förra året manade oss till att läsa en av hennes böcker

• Summering av boken: Först kapitlet om Bonniers Kokbok var fantastiskt, medan några av de efterföljande kapitel dippar något, för att sedan ta sig igen.
• Snajdarnas summering: Ingen erkände sig ha läst hela boken men Snajdarnas tysa kollektiva bekännande uppfattades som att detta ändå är vår favoritförfattare. Vi är väl ändå bildade! Fantasktiskt språk. Djup insikt och kunnig. Allt skrivet med en stor humoristisk antoning.

Nästa träff måndag 10 februari 2020. Pia Sedin fixar. Bok: Något av Nobelpristagaren Olga