Åren, av Annie Ernaux

 

Bok: Åren av Annie Ernaux, nobelpristagare i litteratur, 2022

Mötesplats: Restaurang le Passepartout som snabbt byttes ut till Spisa hos Helena pga av att det inte gick att boka plats och pga av att det var fullt redan kl 18, en vanlig måndag!!

Den här gången välkomnade vi Helena Svärd, nyinvald ”Snajdare”, och passande nog råkade vi som sagt ha vårt möte på restaurangen Spisa hos Helena! Varmt välkommen, Helena!

Boken Åren av Annie Ernaux
Det är med förväntan och spänning man närmar sig och börjar läsa en bok av en nobelpristagare. Så även denna gång. Det är också en känsla av att delta i ett storlitterärt bildat sällskap. En härlig känsla oavsett vad man tycker om boken.

Svenska Akademiens motivering till priset lyder "för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”.

Åren är en självbiografi och läsaren får följa med författaren mellan åren 1941 till 2006, från uppväxten i en arbetarklassfamilj i Normandie, via skoltid i privatskola, till tiden som lärare i Paris, familjebildning och skilsmässan.

Snajdarna introducerade ett nytt inslag då vi går laget runt, betygsätter boken 1-5 individuellt och delger varandra reflektioner.

Helena, betyg 3
Häftigt skriven men ganska svårt att hänga med på resan och huvudpersonen upplevdes diffus. Man skulle nog få mer ut av boken om man vore fransman eller mer kunnig i fransk historia och franska språket. En twist på slutet! Rekommenderas!

Kristina, betyg 2

Speciellt skriven utan kapitel. Hade den stor bokstav och punkt? Har inte läst ut och tyvärr fanns ingenting som gjorde att man ville läsa den läsa ut den.

Åsa, betyg 3

Oerhört svår i början på grund av det speciella språket men spännande att komma in i hennes barndom. Funderade över att det klassresan från arbetsklass till akademiskt framstående verkar större i Frankrike än i Sverige.
Grundidén är nog betyg 5, men baserat på upplevelsen är betyget 3. Rekommenderas!

Pia, pass

Har bara läst några sidor och kan inte säg att det är någon cathy, bra inledning. Kändes lite tråkig men kommer fortsätta läsa. 

Cecilia, betyg 5
Underbar tidsresa, berättad på ett mästerligt och annorlunda vis med många tidsmarkörer från fransk men även europeisk, och internationell historia. Upplevde att berättelsen var som en tågresa, snabbtågresa, i tiden. Tillbringade mycket tid i Frankrike och med studier i franska språket båe i Frankrike och Sverige mellan 16-25 år ålder och boken förde mig tillbaka till den tiden. Helt fantastisk! Tänk om en svensk författare skulle skildra svensk nutidshistoria på samma sätt. Vore väldigt spännande. Rekommenderas varmt!

Sofia, pass
hade inte läst boken.

Nästa möte

• 1 februari hos Sofia. 
• Böcker att läsa
• Kristin Hannah: Näktergalen
• Ia Genberg: Detaljerna (hon fick augusitpriset under vårt pågående bokmöte!!)

Bubblare var Elise Johansson, Bodil Malmsten. Delphine de Vigan, Linn Ullman 

Spisa hos Helena

Spisa hos Helena

Vi åt Gambas med risotto, Moules Marinière, Toast med skagenröra, Halloumi med tillbehör. Vitt svalt och fräscht vin till.

Maten: 3,5

Servicen: 5 – utan att ha bokat bord lyckades de fixa ett bord åt oss sex. Intryckte var att det var fullbokat. Fick maten samtidigt vilket vi uppskattade och vi sa gladeligen ja till en andra flaska vin!

Snajdighet: 2,5

Stekighet: 0

Övrigt: Mycket hög ljudvolym och vi hörde knappt varandra. Hoppas därmed att ovan beskrivning av bok och mat är korrekt återgiven!

Totalt: 11 poäng

Jag vill skriva sant Tora Dahl och poeterna på Parkvägen, av Jesper Högström

Vi samlades på Harry Martinssons gata hos Åsa, vilket ju var verkligen passande för boken eftersom vi verkligen är i litteratur land.

Där vi bjöds på en underbar tomatsoppa och tillhörande vin.

Närvarande: Gunilla, Cecilia, Sofia och Åsa 

 

Boken "Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen", av Jesper Högström

(Parkvägen som för övrigt ligger på Lidingö)  

"Nu får vi en inblick i det mytomspunna kotteriet på Parkvägen 10 och en kärlekshistoria med Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren i två av huvudrollerna kan man läsa om boken."
-står det i en recension

Från Sveavägen till Humlegården (underlaget för boken)

Tora Dahls och maken Knut Jaenssons samling kom till KB i september 1988. I samband med att Tora Dahl flyttade till äldreboendet Mariekällgården i Södertälje under hösten 1980 överfördes dagböcker, korrespondens och övriga handlingar efter makarna till Tidens förlag i Stockholm. Två år senare gick Tora Dahl bort, 96 år gammal.

Större delen av materialet flyttades senare till ett bankskåp på Sveavägen, där det förvarades tills det så småningom kom till Humlegården och införlivades i KB:s samling med handskrifter och personarkiv Samlingen har signum L 168 och är förtecknad i Arken. Den består av 44 kapslar som tillsammans upptar fyra hyllmeter. Kapslarna innehåller i huvudsak brev, manuskript, antecknings- och dagböcker samt fotografier.

Och utifrån ovan har man skrivit en bok.

 

Det var endast Åsa som läst hela boken vad jag kommer ihåg. Cecilia hade läst delar.

Boken är rätt långsam men intressant. Det är fascinerande att höra om alla författare i tiden och att det är del av vår bildning . Eftersom det öppnar upp till vår litteraturhistoria och alla de kända namnen framför allt manliga litteratureliten. Kan man dra paralleller till vår tid kring kulturprofilen etc.?

Det som även var slående är att det var en liten värld den tiden, den här kultur/litteratur kretsen

namnen som byggt upp vår litteraturhistoria. Och alla träffades och ”kotteterade”.

Boken rekommenderas utifrån just att det är en resa i litteraturhistorien

 

Lite historia om Tora

 Tora Dahl (1886– 1982) växte upp hos en fostermor men återförenades vid elva års ålder med sin riktiga mamma.

 Hon arbetade som lärare, men vantrivdes.

 1914 gifte hon sig med litteraturkritikern Knut Jaensson. De fick inga barn. Tora Dahl började skriva litterärt när hon var kring 20 år, men debuterade först vid 49 års ålder med romanen Generalsgatan 8.

 Hon skrev 29 böcker och mottog bland annat Tidningen Vi:s litteraturpris 1948.

 Fosterbarn hette den första delen av åtta självbiografiska verk, om flickan Gunborg Haag.

 I november 2018 fick hon en park uppkallad efter sig; Tora Dahls park ligger i Fredhäll, Stockholm.

Vi diskuterade även inval av 2 nya medlemmar. Endast Sofia som var lite skeptiskt i och med att det kändes som nya Tennismedlemmar. Men efter lite chattande i Whats up är det väl bli nästa träff som blir en ceremoni.

Betyg för middagskvällen:

Stekare: 5

Vi var ju där och Gunilla som visade upp bilder på nya lyan mm så tycker det fanns mkt av varan här

Restaurang:5
Så god soppa och bröd,

Service: 5
exellente

Doggybag: 5
inte aktuellt men tror säkert att Åsa använde soppan vidare till La familla, inget går till spillo 

Totalt: Max poäng

Hilma af Klint, av Anna Laestadius Larsson & Je m´apelle Agneta, av Emma Hamberg

Deltagare: Åsa, Cecilia, Kristina

Bakom pennan: Åsa

Recension av Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson

Ett starkt kvinnoporträtt och en så intressant skildring av en människas (kvinnas) levnadsvillkor runt sekelskiftet. 

En kvinna och en konstnär som var långt, långt före sin tid.  

Mycket läsvärd tyckte vi som läste den tryckta boken. Otroligt tråkigt att läsa tyckte den som lyssnade till boken, men som fick ny energi att läsa när hon hörde oss andra som hade läst den tryckta boken.

Recension av Je m´apelle Agneta, Emma Hamberg

En så rolig bok, vi skrattade högt, det händer inte alltid när man läser en bok….
Också ett kvinnoporträtt, av det modernare slaget, som gav oss mycket energi. Så livaktigt skrivet och inspirerande att läsa om Agnetas omtumlande frigörelse. 

Inspirerar till att göra lite galna grejer (måste inte innebära att man lämnar sin relation) ……. klart läsvärd - vi ser fram emot fortsättningen.

Förslag till beslut för Snajdarna:

• Sätta ett tema för en viss period (året?), utöver Augustprisvinnare och Nobelprisvinnare. Förslag för året är att fortsätta med starka inspirerande kvinnor när vi väljer böcker detta år.   
• Förslag till att välja in nya 1- 2 medlemmar (om de accepterar): alla får möjlighet att fundera lite så resonerar vi om detta på nästa möte
  (Så kom dit!!)    

Nästa bok och datum

• ”Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen”, av Jesper Högström  
• Datum:  10 oktober

Ytterligare tips:

• Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson
  finns som inbunden, men en klassiker. 

 

 

Oddfellow (baren)

 

Oddfellow baren, med betoning på bar. 

Snajdighet: 4
Oddfellow lokalen är Cool!

Stekare: 0

Restaurang: 0
Bar enbart, men god och billig vin respektieve öl

Service: 2
men det gjorde inget….

Doggybag: 0
fanns ingen mat, inte ens en nöt…..  

Totalt: 6

Bistro Ruby

 

Restaurang: Bistro Ruby
(Fotografiska var planerat med pga regn bytte vi till Bistro Ruby i Gamla stan)

Snajdighet: 3/4

Stekare: 0

Restaurang: 3+

Service: 4

Doggybag: 5 (Jack fick Cecilias kötttbit och voffade som tack)

Totalt: 15/16+

 

Är mor död, av Vigdis Hjort

 

Deltagare; Åsa, Cecilia, Sofia och Kristina

Bakom pennan: Kristina

Recension av boken: 

Vi tyckte att boken ger uttryck för “stalking och besatthet”. 

En stark men komplicerad mor och dotter relation där Johanna, dottern, efter många år utomlands, kommer hem till Norge och börjar förfölja sin mamma (stalking). 

Handlingen om en dysfunktionnell familj men bl a favorisering av Rut den andra dottern och förnekelse av Johannas val i livet. Vi tycker att känslan och beskrivning av familljerelationer påminner om Vigdis Hjorts, genombrottsroman Arv och miljö (som bokklubben läst tidigare). 

Johanna lämnade Norge och klippte banden med sin familj. Hon har bott utomlands i tre decennier och kom inte ens hem till sin fars begravning. När hennes man plötsligt dör beslutar hon sig för att flytta tillbaka hem. Hon är nu en välkänd konstnär och har blivit erbjuden möjligheten att göra en stor utställning i Norge. Johanna börjar förfölja och söker upp sin mamma (besatthet) och hon försöker även förstå om hon också levt i förnekelse i äktenskapet. Hade mamman självskadebeteende under uppväxten? Boken handlar till stor del om relationen mellan mor och dotter.

Vi har olika åsikter om boken som kanske kan härledas till läsning eller lyssning. Kristina som lyssnat till boken saknade spänningen och inlevelsen som Cecilia och Åsa fann genom att läsa. 

Nästa bok (böcker): 

• Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson
• Je m´apelle Agneta, Emma Hamberg

Sista sommaren, av Eleonore Holmgren

Vi sågs hemma hos Pia vid två tillfällen för att prata om boken Sista sommaren av Eleonore Holmgren. Att det blev två tillfällen beror på att vi även hade bjudit in själva författaren för att ställa frågor och få information om hur det var att skriva boken.
Men vid första tillfället (31 januari) så var det kaos i tågtrafiken från och till Uppsala, vilket ledde till att Eleonore blev kvar på perrongen i Uppsala.

Vid första tillfället åt vi Snajdare själva upp den ”Kalte Platte” samt drack gott vin, och såklart pratade om boken.
Men den 7 mars så sågs vi äntligen hemma hos Pia igen och denna gång var författarinnan närvarande 😊

Boken är Eleonores debutroman, och eftersom Pia har varit kollega med Eleonore så ville vi såklart läsa denna när vi insåg också att det fanns möjlighet till att få träffa Eleonore.

Boken är en riktig Feel Good-bok, som handlar om 86-åriga Brita som tar eget beslut och åker ut till hennes älskade sommarställe/kråkslott i Stockholms skärgård - utan hennes barns vetande.
Där träffar hon Adam, som brutit sig in i huset för att få tak över huvudet under en flykt. Utifrån deras första möte utvecklar sig boken och det blir en härlig vänskap med gnissel, utmaningar, skratt, gråt och tvära vändningar.

Eleonore har skrivit en härlig debutroman som vi varmt rekommenderar! Och vi ser verkligen fram emot nästa roman!

Vi hade många frågor, och vi är så glada att få ha en författare på besök. Vi försökte luska ut vad nästa roman ska handla om, men vi har bara våra egna idéer och fantasi då Eleonore varken ville eller kunde berätta någon förhandsinformation för oss.

Vi kommer absolut läsa nästa bok!

Eftersom vi var hemma hos Pia så kan vi inte göra vår poängsammanfattning av service, mat, snajdighet och stekare från januari- och mars-träffen.
Men som Cecilia sa ”– att ha utsikt över en olympisk guldmedaljörs lägenhet är absolut en 10-poängare!” 💖

The Last gift, av Abdulrazak Gurnah

 

Vi hade ju vår årliga traditionsuppgift att även läsa årets nobelpristagare, vilket i år (2021) var Abdulrazak Gurnah. Det var väl si och så med disciplinen med den uppgiften. Men undertecknad (och kanske några till?) läste, i alla fall.

Jag läste på engelska – då inte mycket var utgivet på svenska – The last gift.
Antingen var det jag som var okoncentrerad pga mycket på jobbet, men även om intrigen var bra så kom jag inte riktigt in i ett läsflytet. 

Boken handlar om Abbas och hans familj. Abbas ramlar ihop innanför dörren när han kommer hem från jobbet och vi förstår att han har fått sin första stroke i den brittiska stad där han levt en stor del av sitt liv och där han tillsammans med sin fru uppfostrat sina vuxna barn. Dock förstår jag att han är långt ifrån den plats där han föddes – Zanzibar. Han har aldrig berättat något om sin bakgrund för sin fru och sina barn.

Vi får höra om Abbas livshistoria, och varför han lämnade sitt liv på Zanzibar. Om hur han träffade sin fru (2:a) Maryam i England och vi får även ta del av hennes livshistoria samt deras två barns liv. De lever alla med sina egna historier som de inte berättar för sina vänner och närmaste. Förutom livslögnen mot de andra så handlar även boken om gränsen mellan förlust och frihet och nya lojaliteter i samband att man kommer ny till ett land. 

Boken tog sig på slutet, men jag tyckte den aldrig fångade mig – även om det var ett väldigt intressant tema som väckte många tankar och frågor. 

Vet inte om jag rekommenderar den.....